WellnessByCamilla

En blogg om viktiga saker i mitt liv; om äktenskap, familj, vänskap, böcker, hälsa, resor, inredning och annat kul!

Ett äktenskap på 24 år:)

Förlovade <3 (1986)
Antingen blir ens äktenskap bättre och bättre.
Eller så blir det sämre och sämre.
Det finns ingenting neutralt, mitt emellan, halvdant. Det går åt endera hållet....
Är det slumpen som avgör? Vad händer om vi inte är aktiva med vårt äktenskap - blir det bra ändå?
Nej, äktenskapet är två olika människor som ska slipas ihop mer och mer, som ska lära sig acceptera den andres dåliga sidor, som ska lära sig sätta den andres behov före sina egna, som ska lära sig ödmjukhet och kärlek genom både lusten och nöden......För detta krävs ett viljebeslut som man inte river upp i motvinden! Och det krävs inte bara känslor utan aktiv handling! Kärlek är ingen känsla i första hand utan ETT VAL och även AKTIVA HANDLINGAR!
Hur vet man att någon älskar en? Jo, genom det personen GÖR för mig, GER åt mig och SÄGER åt mig.
Hur vet Peter att jag älskar honom? För att jag säger det? Nej det räcker inte. Det är för att jag visar honom kärlek! Gör saker för honom! Tittar på honom med kärlek, visar det i handling, vill vara nära honom, ger honom beröm, uppskattar honom och visar honom respekt. Låter honom vara man.
Man kan inte säga att man älskar någon om man aldrig visar det i handling.
Gud älskar människan, det står det i Bibeln. Men hur vet jag att det är sant? Jo, genom att han agerar i sin kärlek; han sände sin son för att dö för mig - för att jag skulle få evigt liv. Det är kärlek.
För 24 år sedan stod jag, 19 år gammal, vid altaret bredvid min blivande livskamrat Peter, 25 år......
Jag var bergfast vid att Peter var min livskamrat för resten av mitt liv för Gud gav honom till mig!
Mina dåvarande kollegor, ett gäng äldre frånskilda kvinnor, skrattade lite med huvudet på sned och sa " lilla gumman, det är bra att du tror det, men du vet inte hur svårt det är...." De trodde inte på mitt äktenskap heller - lika lite som de kanske trott på sina egna.
Men jag lever av tro - en bergfast tro, som säger att vad som än händer, hur många dåliga saker som än kommer möta oss, hur eländig jag och även han kan bete oss ibland, så finns det en möjlighet för oss att få detta att hålla!
Och inte bara hålla utan att även vara himmel på jord, det vill säga, att vi behåller passionen för varandra!
Många gånger mina vänner, så har vi varit rejält trötta på varandra, jag lovar!
Många många gånger har vi varit superirriterade på varandra!
Några få gånger har vi, iallafall jag, undrat hur det ska kunna hålla hela livet.
Nu, efter 24 år, så vet vi - vårt fasta beslut, vår envishet om att det SKA hålla, har hjälpt oss igenom nöden.
Och hemligheten äger jag nu; att jag INTE kan ändra på min partner, utan BARA PÅ MIG SJÄLV! Och det är när jag jobbar med mig själv - bryter negativa tankar och beteenden och ersätter det med positiva tankar och positiva beteenden, som vårt äktenskap bygger på kärlek, respekt, ödmjukhet och glädje!
Vårat äktenskap har aldrig varit bättre! Nu är vi igenom husrenoveringar, småbarnsåren, och för höga krav på varandra och oss själva!
Nu har vi mer tid för varandra, nu njuter vi mer av livet, nu gör vi bara det vi vill med huset och vi struntar i för höga krav!
Jag är sååååååå tacksam att vi aldrig gett upp!!!
Om vi gett upp hade vi inte lärt oss någonting, inte förändrat oss själva utan tagit med oss våra personliga problem och egoism in i nya förhållanden, antagligen.....Och ni vet säkert; för varje nytt förhållande så blir risken för separation/skilsmässa större och större....
Nej, vi pratar framtid, Peter och jag! Vi har en massa drömmar som väntar på oss! Om Herren dröjer och vi får leva, som vi brukar säga;) Då ska vi resa massor, skaffa drömboendet vid havet, ha stora fester för barn och barnbarn, vänner och släktingar, då ska vi lära känna nya härliga människor, då ska vi ha utvecklat våra företag så pass att vi kan vara mer fria i våra roller och inte slita så hårt varje dag, då har vi byggt upp vår ekonomi ännu mer och gjort bra investeringar så att vi är ekonomiskt  oberoende, då vill vi ha varit med och startat upp ännu fler barnhem (vi har bara gett in i ett än så länge), då .......jaa, vi älskar livet och vi älskar varandra!
Det är VI TVÅ tills döden skiljer oss åt!
Vi har lurat döden en gång.....måtte den vara bortskrämt tills långt långt fram i framtiden!
Jag har världens bästa man - för jag låter honom vara det:)

En härlig mor-dotter-dag!

O har inte förskoleklass på fredagar. Jag jobbar inte på fredagar. Så idag tog vi ledigt tillsammans med att ha en tjej-dag, eller om man så vill mor-dotter-dag.
 
Skansen först - speciellt akvariet, där vi spenderade två timmar bland ormar, krokodiler, lemurer och orangutanger med flera.
Sen gick vi runt innan vi tog en promenad till Gröna Lund.
Varsitt åkband på - och sen for vi runt som tokiga i fyra timmar!!
Oj oj oj....jag tacklade av till slut när en vagn vi åkte i aldrig slutade snurra trots att den stannat!
Min hjärna kokade!
Började må lite illa, så då sa jag stopp.
For hem vid 22; Olivia piggare än mig!
 
Godnatt, jag är slut!
I en gammal stuga på Skansen fick Olivia göra en egen tändsticksask.
En klubba som inte tar slut i första taget...
Långbenta!
På Ben & Jerrys - Gröna Lund
 

Nytt uppdrag i kommunen!

Jätteroligt är det att få förfrågningar av företag, organisationer, kommuner eller andra utifrån!
Det blir lite spännande så där med en helt ny grupp av deltagare man möter för första och kanske enda gången! Det gäller då extra mycket att vara noga, tydlig, karismatisk och trevlig!
Jag får väl rapportera efter eventet, så ni får reda på om jag lyckades med de krav jag sätter på mig som instruktör;)
Det är en liten resa till på gång.....till en annan kommun....hoppas det blir av!
Som sagt; spännande är det att få sticka iväg på enskilda uppdrag!
Vi hörs igen!
Kommer ni ihåg min inbjudan till Ljusdals kommun? Det var riktigt roligt!
Hoppas på fler "turneer"! Hojta till om ni bor i en kommun som behöver
Zumba a la WellnessbyCamilla;))