WellnessByCamilla

En blogg om viktiga saker i mitt liv; om äktenskap, familj, vänskap, böcker, hälsa, resor, inredning och annat kul!

Sticka ut hakan

Jag sticker ut hakan. Och får slag. Det är bekvämare att bara vara och låta hakan vara indragen men det fungerar inte så länge för mig... Tyvärr! Det känns som om jag drivs av en livsuppgift att lyfta viktiga samhällsfrågor, nu på Facebook men tidigare var det irl som man säger. Nackdelen med sociala medier är att det endast blir textinlägg vilket gör kommunikationen svårare. Inget kroppsspråk, tonfall eller mimik. Flera gånger har jag sagt till mig själv att låta bli att ta upp olika ämnen som är brännande och som engagerar människor men så plötsligt är jag igen..

Det vackra eller det fula?

Ser du det fantastiska eller ser du bara det svåra?
I alla livets ögonblick hittar vi det vi letar efter; fult, dåligt, negativt eller vackert, bra, positivt. Ju mer du vänjer dig vid att fokusera på det negativa eller det positiva, desto mer kommer du att direkt se det negativa eller det positiva.
Med omognad finns enkelseendet, det vill säga man ser inget av det andra ser utan bara det man själv ser. Då skapas lätt konflikter med dem som har det andra perspektivet. Man stör sig lätt på den som inte ser det man själv ser.
Med mognad växer förmågan att se ur olika perspektiv och därmed ökar förståelsen för andras perspektiv och det blir inte konflikter.
Som socialsekreterare ska jag göra samlade bedömningar gällande mina klienters bästa. En oerhört viktig förmåga jag måste besitta är att kunna se med olika perspektiv. För att få hjälp med det tar jag med olika aktörers olika perspektiv; barnet/den unges eget perspektiv, de biologiska föräldrarnas perspektiv, familjehemmets perspektiv, skolan/förskolans perspektiv, BUPs perspektiv, mina kollegors och min chefs perspektiv, forskares perspektiv. Sammantaget kan jag sen göra min egen bedömning och motivera den, vilket blir grunden till olika beslut eller förslag till beslutsfattarna.
Riktigt svårt, roligt och spännande!
Därför älskar jag mitt jobb som socialsekreterare!

Barnen är det bästa vi har!

Jag och Peter är så tacksamma för våra barn! Tre av dem är vuxna nu och aldrig har vi kunnat tänka ut HUR ljuvligt det är att umgås med dem som vuxna! Vi njöt av dem när de var små men vi njuter av dem även nu. De är så fina, duktiga, kloka, ambitiösa. Fulla med kärlek och godhet. När de hör av sig och vill hänga med oss en kväll, ja då stannar tiden , då tar vi paus från allt annat och då räknar vi ner timmarna! Ikväll blev det mat, hembakade chokladbollar och spel! Älskade ungar❤️