WellnessByCamilla

En blogg om viktiga saker i mitt liv; om äktenskap, familj, vänskap, böcker, hälsa, resor, inredning och annat kul!

Ankdamm eller härlig gemenskap?

En kristen församling kan vara den bästa gemenskapen på jorden!
När den är som bäst, så är det:
  • Inget snack om varandra bakom ryggen, tvärtom så försvarar man den som inte är närvarande.
  • Glädje
  • Djup gemenskap
  • Man delar varandras bördor och bekymmer
  • Villkorslös kärlek
  • Praktisk hjälp till varandra
  • Alla kan umgås med alla
  • Alla generationer tillsammans
  • Alla kulturer och nationaliteter tillsammans
En församling kan också bli som en tråkig liten ankdamm...det är ju vanliga människor det handlar om och trots att man önskar att alla som fått sina liv förvandlade i mötet med Gud, sen ska leva för andra, så fastnar tyvärr en del ändå i egoism. Där man själv står i centrum, där ens egna behov styr, oberoende av om andra drabbas negativt eller inte.
Egoism leder till skitsnack, missunsamhet, falsk ödmjukhet, farisé-tänkande och fördömanden, snålhet.
Villkorad kärlek (jag älskar dig om du tycker som jag och utför det jag vill att du ska utföra, typ)
Jag vet om en hel del människor som blivit sårade eller helt enkelt tröttnat på församlingar.
Hela vårt samhälle är faktiskt fullt med församlingslösa kristna människor.
De har sin tro på Gud kvar, de har ofta en levande relation med Gud, de längtar efter sann kristen gemenskap, men de har blivit besvikna. De vet inte heller vilken församling de ska våga närma sig, våga lita på.
Vår församling vill fungera i äkta "koinonia" = äkta kristen gemenskap.
Hos oss kan du vara i vår gemenskap utan att känna press att behöva ta ett steg och bli medlem.
Du får umgås tillsammans med oss i våra husförsamlingar, i våra gudstjänster, i vår gemenskap så länge du vill. Om du vill ta nästa steg, om du vill börja att själv bli en aktiv medlem, så är det upp till dig. Det måste komma inifrån och av press utifrån. Du är vår gäst och du blir väl omhändertagen.
Men ett naturligt steg är att själv vilja betjäna andra människor, att kavla upp ärmarna och vilja hjälpa till och därför kommer beslutet att vilja bli medlem så småningom. Då är du inte gäst längre, eller besökare. Då är du ägare till församlingen. Då är DU församlingen.
Då förväntas det att du aktivt hjälper till praktiskt, även med tråkiga sysslor som städning och servering. Då ser man till andras behov och möter dem.
Detta är underbart!
Man kan jämföra med barn/vuxen. De små barnen hemma blir servade, de kan faktiskt frimodigt förvänta sig mat, fika, semesterresor, julklappar och presenter. De kan känna hur de villkorslöst älskas, de behöver inte jobba och ställa upp på en massa.
Jovisst försöker vi lära våra barn, men det gör vi ju i tanken på att de en dag ska bli redo för vuxenlivet.
Och vuxenlivet är samma sak som ANSVAR, VILLKOR, SE ANDRAS BEHOV OSV.
Det vore sorgligt om folk växte upp och aldrig ville vara vuxna. Bara för att slippa ansvar och se till andras behov.
De stannar kvar i nån typ av barnstadie hela livet, där de styrs av "jag vill inte ställa upp", "jag gör vad jag själv vill" , "sköt dig själv och skit i andra"-mentalitet.
Det finns inget som ger en sådan mening med livet än att leva för andra människor!
Inget annat ger en sån glädje och tillfredsställelse.
Hoppas att du hittar till en varm, härlig kristen församling som möter dina behov först, så att du sen vill möta andras:)
Välkommen till Harvest Center, Arlandastad!
ps. kommer att tänka på alkohollisten S, som ramlade in i vår kyrka och sa: "nån sa att om jag kommer hit till den här församlingen så tar de hand om mig direkt". Det gjorde vi. Resultatet: S. ville börja hjälpa oss, så han byggde alla toaletterna nere i ungdomshaket! ds. Glad och förvandlad!
Kristen församlings-gemenskap när den är som bäst!

Inget nytt att rapportera...

Sista arbetsdagen hemma och sjuk. Har ju varit väldigt fysiskt oaktiv denna vecka. Hoppas på att snart kunna börja ta igen det med råge!
Ska bli härligt att få starta nya kursen NY LIVSSTIL på måndagkväll. Där ska jag hjälpa de andra att komma igång med rätt kost och träning/motion.
Ska även ta tid så småningom att arbeta lite med sina personligheter, sin självkänsla och att lära sig hantera känslor. Mycket av övervikt handlar ju om känslor. Därför är det en viktigt bit.
Sitter och kollar på "Legenden Om Zorro" just nu på TV. Jag hade inte tänkt titta på den, för jag trodde det var en jättetöntig hjältefilm, men den är väldigt bra! Spännande! Och rolig:) Sen är ju både Catherine Zeta Jones och Antonio Banderas väldigt snygga och duktiga båda två, så bara det gör den sevärd.
Legenden om Zorro
Nej, nu är det nog dags att sova snart.
Ska ha ett par klipp-kunder imorgon. Hoppas jag slipper mina värsta hostattacker!
Godnatt!

Åter en dag i sjukstugan...

Dagarna går fort. Även om man är bara hemma. Det är underligt.
Jag kan ha hur mycket tid hemma som helst, ensam eller ej spelar ingen roll. Det finns nämligen så mycket att göra som jag gillar!
Så många böcker att läsa!
Så många filmer att se!
Så mycket kurser och föreläsningar och annat som jag vill planera!
Så många förråd som behöver röjas!
Så många lådor som behöver städas!
Så mycket tavlor som skulle behövas hängas upp!
Så många bloggar och hemsidor att upptäcka!
Kan fortsätta hur länge som helst...
Men denna vecka, när jag är sjuk och att det dessutom sitter i luftrören, så kan jag bara göra allt man kan när man sitter alldeles stilla. Alternativt ligger ner. Åh, vad jag längtar efter att kunna röra mig ombehindrat igen, utan att få en hostattack!
Olivia, som nu äntligen gillar sjalar!, såg ut så här i morse innan hon
glatt åkte till dagis med storebror:
Värsta lilla mini-tonåringen:)
Mormor surfar runt på min Mac:)
Kvällsfikat idag var detta!
(jag vet - mina bilder är suddiga. Jag tror det handlar om att jag har
helt fel IS0 inställt på kameran.)