Nåväl, i morse fick jag höra om ett sjukdomsfall av allvarlig karaktär. Det har rett upp sig nu men man hinner reflektera över livet och evigheten en stund. Det är nyttigt. Det skärper mig. Har jag rätt ställt med mina relationer? Lever jag det liv
jag är kallad till? Njuter jag av det jag har? Är jag redo om jag dör?
Frågor alla människor behöver ställa till sig själva. Och välja sitt liv därefter.